• Vårt erbjudande
  • Insights
  • Karriär
  • Press & nyheter
  • Om oss

Hur ska städerna hantera bostadsbristen?

Städer fungerar som ekonomisk motor och det finns ett tydligt samband mellan bostadsbrist och länders långsiktiga konkurrenskraft.

24 OKTOBER 2023

 ▪ 4 Min lästid

Adam Tyrcha

Head of Research, Advisory in Sweden

+46 736 60 39 04

E-mail

Dela

Tags

I Sverige har flera faktorer lett till att byggprojekt inom bostadssektorn har avstannat. Därmed hotas hela landets långsiktiga tillväxt. Om inte byggandet av nya bostäder stimuleras och människor kan hitta rimliga bostadslösningar i städerna, kommer de att söka jobb eller utbildning på annat håll.

Storstäder som Stockholm, Göteborg och Malmö har en hög koncentration av arbetstillfällen och utbildningsplatser, vilket gör dem till ekonomiska centrum och attraktiva för människor att flytta till. Detta skapar en högre densitet av människor och företag, vilket ofta leder till innovation och ekonomisk tillväxt. Städer ger också en diversifierad ekonomi med en mängd olika sektorer, från teknik till hälso- & sjukvård och tjänster, vilket gör dem mindre sårbara för ekonomiska svängningar. Bara i Stockholmsregionen finns mer än hälften av landets totala fastighetsvärde.

Den omedelbara bostadsbristen gör det dock svårt för människor att hitta prisvärda bostäder, vilket kan leda till att människor lämnar städer där det finns faktiska jobbmöjligheter - se diagrammet nedan. Diagrammet visar hur inrikes flyttnettot har blivit negativt i svenska storstäder och att allt fler istället flyttar till regionstäder; en trend som förstärktes av pandemin. Bostadsbristen kan minska städernas förmåga att attrahera och behålla talanger, vilket i sin tur undergräver städernas konkurrenskraft både nationellt och internationellt. Om människor tvingas lämna städer på grund av bostadsbrist, kan det leda till en obalanserad ekonomisk tillväxt, där vissa regioner utarmas medan andra blir överbefolkade. Som ett tydligt tecken på den här trenden har Sverige ett mycket lägre antal studentbostäder per capita än Storbritannien - ungefär hälften så många (0,25 bostäder per student jämfört med nästan 0,5). Detta kan utarma svenska studenters flexibilitet jämfört med studenter i andra länder.

Idag är det extremt låga vakanser i större städer, cirka 0,5 %, vilket till och med är lägre än en väldigt grundläggande omflyttningsvakans. För närvarande planeras endast ca 15 000 bostäder börja byggas i år, jämfört med 60 000 per år under de senaste åren.

Så vad behöver göras?

  • En effektivare och snabbare planerings- och tillståndsprocess för nya bostäder skulle göra det lättare att bygga och minska bostadsbristen.
  • Finansiella incitament såsom statliga och kommunala subventioner kan vara nödvändiga. Det kan handla om skattelättnader, subventionerade lån eller bidrag. Med stigande bygg- och finansieringskostnader kämpar byggbolag för att upprätthålla lönsamheten. Risken med bostadsbyggande uppfattas fortfarande som alltför hög, även om markpriserna har sjunkit.
  • Det krävs också infrastrukturinvesteringar för att ge fler bostadsalternativ. Investeringar i kollektivtrafik ökar tillgängligheten och gör det möjligt för människor att bo längre bort, samtidigt som de bekvämt kan pendla till sin arbetsplats. Detta kan öka attraktiviteten i mer avlägsna områden och möjliggöra etableringen av nya stadsdelar.

Slutsatsen är tydlig: Det behövs fler bostäder och ju längre det dröjer innan politiken förändras, desto mer ohållbar blir situationen. Regeringen måste agera nu för att skapa fler bostäder.

Senaste artiklarna

Få de senaste insikterna direkt i din inbox

Anmäl dig för att få nyheter och relevanta insikter från Newsec (på engelska). Vi kommer inte höra av oss mer än nödvändigt.